Blodförlust genom näsblod

Jag vet inte hur många jag mött som inte kan förstå hur näsblödningar kan vara orsak till extrem blodförlust. Näsblod för många är nog synonymt med ett par droppar blod. För många av oss med Osler är det förknippat med extrema mängder, ett ymnigt blodflöde som kan hålla på i timmar. 
 
Så var det för mig för ett par dagar sedan. Jag opererades ju senast i mars och har nyligen haft ett par veckors lugn. Det var till och med så lugnt att jag stundvis glömde bort att jag är sjuk. Kan ni tänka er? Jag är annars van vid ständiga näsblödningar, konstant trötthet och daglig yrsel. Men under några få veckor kände jag inte av det i samma utsträckning eftersom jag fick behålla mitt blod i kroppen.
 
För ungefär en vecka sedan hade jag en stor näsblödning, då förstod jag att det var dags igen men hade inte väntat mig att det skulle bli ännu värre. Jag hade nästa operation inplanerad i juni. Några dagar senare vaknade jag på natten av att jag blödde rikligt, det kändes som att vakna upp i en pöl. Jag somnade om och sov vidare, med handdukar under näsan, på grund av att jag blir så trött så orkar inte vara uppe. Vaknade en stund senare av att det var dyngsurt av blod, bytte handdukar och sov vidare. Men vaknade såklart igen av samma anledning som tidigare. Här började jag bli lite orolig för jag kände mig påverkad av blodförlusten. Jag hämtade det blodstoppande medlet jag har och bytte bomullustuss efter bomullstuss med medel och till slut stannade det av. Jag la mig ner igen, denna gång med bedövad näsa efter allt medel jag använt. Jag överdoserade antagligen. Jag kände mig lite orolig för om jag verkligen skulle sova när jag förlorat så mycket blod, men tröttheten bestämde så jag somnade snabbt. 
 
Dagen efter kände jag mig energilös. Det blir som att hjärnan är i en dimma, jag blir trögtänkt och har svårt att minnas enkla saker. Jag kände mig kall men fick som feberkänsla då och då. Jag var inte ok, helt enkelt. Eftersom jag var rädd för att behöva få en till liknande blödning, vilket då garanterat hade krävt ett besök på akuten vilket jag inte har någon lust med, så ringde jag min läkare i Uppsala. Jag fick en operationstid dagen efter. Jag kunde inte vara mer tacksam för den vård jag får där. Min läkare där är så bra, all personal på dagkirurgi-avdelningen är lika bra dem och jag känner mig alltid så väl omhändertagen där! I nästa inlägg tänkte jag skriva om ingreppet som jag nu gjort 6 eller 7(?) gånger. 

Kommentera här: